2014-12-06

Fem kvinnor runt Fröding på fredrikaträff i Karlstad

Enel Melberg med
sin nya bok
Internationella mansdagen återknöt jag kontakten med fem kvinnor runt Gustaf Fröding och med medlemmar i Karlstadskretsen av Fredrika Bremer Förbundet! Författaren Enel Melberg föreläste med anledning av sin nyutkomna bok "Det borde varit stjärnor". Karlstadskretsen var arrangör. Ca 25 fredrikor och fredrikar hade samlats till föreläsning och supé i Vikenkyrkans församlingssal.

Moder Emilia Fröding

Egentligen kom Emilia inte riktigt in i Gustafs liv som den första kvinnan. Efter att ha fått tre döttrar kom den förstfödde sonen och med honom vad vi idag benämner en havandeskapspsykos. Fadern Ferdinand hade dessförinnan lämnat familjen pga. "behov av vila och rekreation". En amma kom att fylla något av en modersfunktion för att, lagom när Gustaf hade lärt sig knyta an till denna första nära vårdare, separeras från henne och ersättas av den hemkomna modern. Emilia sökte hela tiden gottgöra och kompensera Gustaf för det hon inte hade förmått från födseln. Hon delade Gustafs intresse att skriva. De lekte "rimlekar" tillsammans. Gustaf såg i sin mors skrivarförmåga någon likvärdig Anna Maria Lenngren. När Emilia någon gång publicerade sig gjorde hon det dock under pseudonym T.ex. dödsrunan som hon skrev för sin make under signaturen Anna Karlsdotter. Som änka från 1881 fick Emilia sluta sina dagar1887 på Matildas gård i Brunskog.


Lillasyster Matilda Fröding 

Föreläsningen om kvinnor runt Fröding
åhördes under stort intresse.
 
Matilda föddes som femte barnet och hade ett medfött ögonfel, ett skelande öga. Från barndomen minns Matilda främst att hon fick hjälpa till och vara duktig. En känsla av att inte anses lika bra kan anas hos Matilda.  1881 köpte Matilda jordbruksfastigheten Slorudsborg i Brunskog för sitt farsarv på 17.000 kronor. Som ogift blev hon myndig vid 25 års ålder. Matilda gick praktiskt klädd i "stövlar och storförkläde", passande för livet med jordbruk och jakt. Hon ansågs manhaftig. Gustaf vistades tidvis i Slorudsborg, både för längre och kortare tider. Matilda var under denna period förmyndare för brodern.  Matilda var den enda av barnen som fanns vid Emilias dödsbädd 1887. När modern hade dött hade Matilda  enligt ett brev till sin moster stort behov av morfin och nervdroppar. Matilda fick till slut lämna sin gård, eftersom hon inte hade lyckats att få gårdens ekonomi att gå ihop. Efter livet som bonde fann Matilda sin plats med några väninnor, som drev pensionat.

Ida Bäckmann - lärarinna, författare, journalist och småbrukare

Ida Bäckmann föddes i Åmål, tog studenten och utbildade sig till lärarinna. Hon var verksam både som pedagog och rektor, men har också gjort sig känd som journalist/krigskorrespondent och författare. Bl.a. hennes självbiografiska böcker om Röpecka ger oss bilden av en färgstark person med stark gudstro.  Ida Bäckmanns delaktighet i Gustaf Frödings liv startade 1895 under en "sommarsejour" i Norge, där båda befann sig samtidigt. Ida skrev tidvis fler brev till Gustaf än vad han fann önskvärt.  Som mest intensiv var kontakten 1903-1904, då Ida en tid besökte Gustaf Fröding var dag under Gustafs sjukhusvistelse i Uppsala. Ida hade också inlett en vänskapsrelation med systern Cecilia. 1906 avslutades kontakten mellan Gustaf och Ida genom ett portförbud, utfärdat av sjukhuset, troligen initierat av systern Cecilia. Jag ser inte att det har gått att få klarhet i hur Gustaf egentligen ställde sig till portförbudet. Långa tider verkar Gustaf ha haft ett stort utbyte av Ida som enda besökare och en besökare med humor och gott intellekt! Ida Bäckmann gav 1913 på eget förlag ut "Gustaf Fröding skildrad av Ida Bäckmann". Tiden ansågs inte mogen för deta närporträtt av "nationalskalden" och Ida flyttade på Selma Lagerlöfs inrådan från landets kulturella centra till ett litet jordbruk i Himmer, Östernärke. 1940 kom "Gralsökaren", en bearbetning med företal av Selma Lagerlöf. 
 

Systern Cecilia Fröding

Storasyster Cecilia hade en typisk storasysterroll kanske hela livet. Hon var väldigt fäst vid den nästäldsta systern Anna, som dog i barndomen. Sorgen tog föräldrarna hårt, men det är tveksamt om någon såg tonåriga Cecilias behov av bearbetning. Storasyster Cecilia tog stort ansvar även för sin bror under hans sjukdomstid.

Relationen mellan Ida och Cecilia uppkom tack vare bägges intresse för Gustaf. En period av intensiv vänskap dem emellan  förbyttes av inte helt utredd anledning till motsatsen. Cecilia fick stöd för sina intentioner att få Idas och Gustafs relation att upphöra, bl. a. från  en av Gustafs läkare. När Cecilia bemötte och kritiserade Idas beskrivning i "Gustaf Fröding skildrad av Ida Bäckmann" fick hon aktivt stöd av bl.a. Ellen Key.
 

Sjuksköterskan Signe Trotzig

Signe Trotzig bidrog ivrigt att hålla Ida Bäckmann borta från Gustaf Fröding. Kanske fanns också ett eget intresse hos Signe att få ha Gustaf för sig själv. Signe var Gustafs sjuksköterska under tiden på Svenonius sjukhem och kom att följa honom som sköterska och livskamrat till hans död 1911. Gustaf Frödings syskon verkade nöjda med arrangemanget. Tillsammans med kokerskan Lotten skapade de och upprätthöll traditioner och umgänge kring jul och andra helger. Signe utförde sitt kall med nit och avstod från all ledighet från vårdansvaret för Gustaf. Hon hushållade med tillgångar och redogjorde noggrant för hur ekonomin såg ut. Signe var testamentstagare, men i stället för de månatliga belopp som testamentet föreskrev, fick hon på syskonens initiativ en engångssumma. Hon fick också rätten till ett sentida verk, som vid Gustafs död inte hade kommit i tryck.
 

Professionell buffé

Några fredrikar låter sig väl smaka av bufféns läckerheter.
Efter föreläsningen väntade läckerheter såsom getostpaj med pinjenötter, potatissallad och kallskuret kött. Karlstadskretsen har begåvats med en fd. hushållslärare från Avesta, Margareta Ohlsson, som verkligen förmår få den rätta smaken på allt! En pärla som gör att medlemmar tar om och trivs länge i gemenskapen vid borden.